Förordning (EU) 2024/1689 · AI-förordningen

AI-förordningen: vad ett dataskyddsombud behöver dokumentera

AI-förordningen är inte en dataskyddsförordning, men den möter GDPR överallt där ett AI-system behandlar personuppgifter. Ett dataskyddsombud tillfrågas i praktiken först, oavsett om ansvaret formellt ligger någon annanstans.

Skyldigheterna träder i kraft stegvis: förbjudna metoder och kravet på AI-kunnighet gäller sedan februari 2025, transparensskyldigheterna och reglerna för AI-modeller för allmänna ändamål från augusti 2025, och merparten av kraven på högrisksystem från augusti 2026.

AI-kunnighet är en skyldighet, inte en rekommendation

Artikel 4 kräver att leverantörer och de som använder AI-system säkerställer en tillräcklig nivå av AI-kunnighet hos sin personal. Kravet gäller sedan den 2 februari 2025 och riktar sig till alla som använder AI i verksamheten, inte bara till leverantörer av högrisksystem.

Vad som redan gäller

  • Förbjudna AI-metoder enligt artikel 5, tillämpliga sedan februari 2025
  • AI-kunnighet hos personalen enligt artikel 4
  • Transparens vid interaktion med AI-system och märkning av syntetiskt innehåll (artikel 50)
  • Konsekvensbedömning avseende grundläggande rättigheter för vissa som använder högrisksystem (artikel 27)

Separata dokument, eller kopplade bedömningar

KalkylbladDPO Workspace
Register över AI-system per kund
Riskklassificering beräknad från svaren
FRIA som bygger på befintlig konsekvensbedömning
Mallar för instruktioner och tillsyn
Export till PDF och Word

Tio färdiga mallar för AI-förordningen

Register över AI-system, riskklassificering, transparens, policy, FRIA, utbildning, kontaktperson, instruktioner, mänsklig tillsyn och incidenter. Utkast att granska, inte färdiga beslut.

Prova gratis

Vanliga fragor

Gäller AI-förordningen även den som bara använder AI?

Ja. Förordningen skiljer mellan leverantör och den som använder systemet, och lägger skyldigheter på båda. Kravet på AI-kunnighet i artikel 4 gäller alla; skyldigheterna i artikel 26 gäller den som använder högrisksystem.

Vad är skillnaden mellan konsekvensbedömning enligt GDPR och FRIA?

Konsekvensbedömningen avseende dataskydd (artikel 35 GDPR) rör riskerna för personuppgiftsbehandlingen. FRIA (artikel 27 AI-förordningen) rör konsekvenserna för grundläggande rättigheter av att använda ett högrisksystem. Samma sakförhållanden, kompletterande perspektiv: den ena kan bygga på den andra.

Vilka AI-metoder är förbjudna?

Artikel 5 förbjuder bland annat manipulativa tekniker som väsentligt påverkar beteendet till skada, utnyttjande av sårbarhet på grund av ålder eller funktionsnedsättning, social poängsättning, och känsloigenkänning på arbetsplatsen och i utbildningssammanhang utom av medicinska skäl eller säkerhetsskäl.

Vem utövar tillsyn i Sverige?

Sverige har utsett nationella myndigheter enligt förordningens kapitel om styrning. För AI-system som behandlar personuppgifter kvarstår IMY:s tillsyn enligt GDPR parallellt: de två regelverken utesluter inte varandra.

Måste vi föra ett register över AI-system?

Förordningen kräver inget allmänt register motsvarande artikel 30 GDPR för alla som använder AI. Men skyldigheterna kring transparens, tillsyn och incidenter går inte att visa utan en förteckning över vilka system som används, till vad och med vilken risknivå.

AI-förordningen bredvid GDPR, inte i stället för

Register över AI-system, riskklassificering och FRIA — kopplade till kundens akt.

Kom igang gratis