Alla nyheter
Regelverk 20 september 2026 7 min

De 120 dagarna är inte fristen för att bötfälla dig, utan fristen för att rikta anklagelsen

Tre domar från första tvistemålsavdelningen — nr 22791, 24861 och 24862 från 2026 — avslutar debatten om den italienska myndighetens frister. För försvaret förlorar argumentet ”de tog för lång tid” nästan allt utrymme

I två rader

Kassationsdomstolen, första tvistemålsavdelningen, nr 22791/2026 samt, från samma förhandling den 24 juni 2026 och meddelade den 31 augusti, nr 24861 och 24862/2026. Fristen på 120 dagar i tabell ”B” i myndighetens förordning nr 2/2019 är en intern, preklusiv frist, men den avser DELGIVNING AV ANKLAGELSEN. För det slutliga beslutet finns ingen preklusion: kvar står den femåriga preskriptionen enligt art. 28 i lag nr 689/1981.

Två förfaranden, inte två faser

Dom nr 24861/2026 — som avgör överklagandet från Società Editoriale Il Fatto S.p.A. mot en sanktionsavgift på 20 000 euro för en artikel som identifierade de myndiga barnen till en man dömd för övergrepp mot minderåriga — slår fast att förfarandet för korrigerande och sanktionerande åtgärder ”framstår som ett ytterligare och särskilt förvaltningsförfarande och inte som ett delförfarande eller en annan fas i den samlade handläggningen av klagomålet”. De nio månaderna, förlängbara till tolv, enligt art. 143 i kodexen avser klagomålet; de utgör ingen ”slutlig frist för utövandet av sanktionsbefogenheten”.

Dom nr 24862/2026 har sin grund i myndighetens eget överklagande av ett avgörande som gått den emot. K-City S.r.l. hade varit externt personuppgiftsbiträde åt kommunen Formia, för avgiftsbelagd parkering, mellan september 2019 och april 2020, utan en giltig utnämningshandling. Myndigheten fick klargöranden från kommunen den 3 februari 2020; begärde sedan upplysningar från K-City, som svarade den 13 juli 2021; delgav anklagelsen den 30 juli 2021, sjutton dagar senare. Domstolen i Rom lät de 120 dagarna löpa från den 3 februari 2020 och upphävde beslutet. Kassationsdomstolen undanröjer: det slutliga fastställandet ”består inte i det enkla mottagandet av underrättelsen, utan kräver myndighetens förmåga att bedöma samtliga rekvisit för överträdelsen”. En underrättelse som rör tredje man — kommunen — får inte fristen att löpa mot den som senare sanktioneras.

Tidsföljden så som den framgår av de tre domarna:

  • Insamlings- och bedömningsfasen: ingen preklusiv frist, men inga oberättigade dröjsmål till följd av organisatoriska brister. Den kan prövas av domstol utifrån rimlighet och proportion till ärendets komplexitet.
  • Slutligt fastställande: kräver faktiskt hörande av den som ska sanktioneras, inte bara en underrättelse från tredje man.
  • Därifrån 120 dagar för att delge anklagelsen. Underlåtenhet utsläcker betalningsskyldigheten.
  • Efter delgivning i rätt tid: ingen ytterligare preklusionsfrist. Kvar står den femåriga preskriptionen från gärningen (art. 28, lag nr 689/1981).
  • Som jämförelse den allmänna modellen i art. 14 i lag nr 689/1981: nittio dagar för bosatta i Italien, trehundrasextio för bosatta utomlands.

Vad som konkret ändras för dig

1) Datera svaren. Den tidpunkt då du besvarar en begäran om upplysningar enligt art. 157 är, i fallet K-City, det som för det slutliga fastställandet närmare: den dagen ska diarieföras och bevaras, för därifrån mäts anklagelsens rättidighet. 2) Bygg inte försvaret på tiden mellan den första anmälan och anklagelsen: domstolen sa uttryckligen att den inledande fasen saknar förutbestämd frist. Endast dröjsmål som beror på organisatoriska brister kan angripas, och det måste bevisas. 3) Kom ihåg att klagomålet inte förfaller: överskrider myndigheten de nio till tolv månaderna har den registrerade talerätt vid allmän domstol, och sanktionsbefogenheten består. 4) För in fem år från handlingen i fristkalendern, inte från anklagelsen: det är den enda kvarvarande slutfristen.

Varifrån denna läsning kommer, och varför det spelar roll

Den mest detaljerade genomgången av dessa tre domar är inlägget från myndighetens generalsekreterare, Luigi Montuori, publicerat i AgendaDigitale den 8 september 2026 och återgivet i myndighetens nyhetsbrev. Det är en auktoritativ och dokumenterad läsning, med citat angivna sida för sida — och det är samtidigt myndighetens egen läsning av domar om dess egna befogenheter. Den som bygger ett försvar bör utgå från domarnas text, inte från sammanfattningen: sakinnehållet ändras inte, men betoningen på det som fortfarande kan prövas — rimligheten i den inledande fasen — är förståeligt nog svagare i myndighetens egen text.

Officiell källa:Den italienska dataskyddsmyndigheten — ”Integritetssanktioner: Kassationsdomstolen klargör 120-dagarsregeln”, inlägg av Luigi Montuori, doc. web nr 10294426 (8 september 2026)

Söker du ett verktyg för ditt arbete som dataskyddsombud?

DPO Workspace är byggt av ett certifierat dataskyddsombud. 30 dagar gratis.

Börja gratis

Relaterade artiklar