Dina cookieinställningar

EDPB:s riktlinjer · artikel 7 GDPR

Vi använder tekniska cookies som är nödvändiga för att plattformen ska fungera (inloggning, säkerhet, sessioner). Vi skulle även vilja använda analyscookies för att förstå hur vi kan förbättra den.

Du kan acceptera alla, avvisa alla, eller välja vilka kategorier som ska aktiveras.Ditt samtycke är giltigt i 6 månader och du kan när som helst återkalla det från sidfoten.

Du hittar allt i vår integritetspolicy.

Alla nyheter
Regelverk 25 augusti 2026 5 min

Vem svarar för direktsändningen av matchen för under 14? Sverige besvarar frågan ingen ställer

IMY ger vägledning om streaming av barn- och ungdomsidrott: vad som är tillåtet, och vem som är personuppgiftsansvarig när kamerorna tillhör föreningen men hallen tillhör kommunen

Kort sagt

Vägledning från IMY den 25 augusti 2026, riktad till idrottsföreningar och specialidrottsförbund men relevant även för kommuner. Två frågor: vilka faktorer som avgör om streamingen är tillåten, och vem som är personuppgiftsansvarig när hallen tillhör den ena och kamerorna den andra.

Varför detta är en fråga för dataskyddsombudet och inte för föräldrarna

Att sända en barnmatch direkt för samman allt som annars hanteras var för sig: bilder på barn, spridning till en obestämd publik, en rättslig grund som ska väljas, och en anläggning som ofta tillhör någon annan än den som sänder.

IMY påminner om det allmänna kriteriet för bilder: när de sprids till en vidare krets, till exempel genom publicering på nätet, måste intresset av att sprida dem vägas mot barnens intresse av att inte bli exponerade. Det är ingen formulering att sätta längst ned i ett formulär: det är en bedömning som ska skrivas ned i förväg och som någon ska kunna läsa i efterhand.

Frågan ingen ställer

Vägledningen tar uttryckligen upp fallet där kommunen äger den hall som en förening vill sätta upp kameror i. Det är den vanligaste och minst prövade situationen: föreningen filmar, kommunen upplåter lokalen, och ingen av dem har skrivit ned vem som bestämmer ändamål och medel.

Så länge allt fungerar kommer frågan inte upp. Den kommer upp när en förälder begär att ett klipp raderas, eller när en inspelning hamnar där den inte skulle: då har personen rätt att veta vem hon ska vända sig till, och «föreningen säger kommunen, kommunen säger föreningen» är inget svar.

Vad man tar med sig om man inte arbetar i Sverige

Vägledningen är svensk och talar till föreningar och förbund här, men problemets form ändras inte mellan rättsordningar: bilder på barn, en publik man inte känner, och två parter som delar en anläggning utan att ha klarat ut rollerna.

Att fråga en klient som sänder

Vem bestämmer ändamål och medel för sändningen, och var står det? Om det är fler än en part: finns överenskommelsen om gemensamt personuppgiftsansvar enligt artikel 26, och vet människor vem de ska vända sig till? Gjordes avvägningen mellan intresset av att sända och ungdomarnas intresse av att inte bli exponerade i förväg, eller improviseras den nu? Och vad händer med en begäran om radering som gäller en sändning som redan spelats in och publicerats.

Officiell källa:IMY — IMY ger vägledning om streaming av barn- och ungdomsidrott (25 augusti 2026)

Söker du ett verktyg för ditt arbete som dataskyddsombud?

DPO Workspace är byggt av ett certifierat dataskyddsombud. 30 dagar gratis.

Börja gratis

Relaterade artiklar

Regelverk
nullabeslutet om arbetstagaren som algoritmen fattar ensam, från den 23 oktober

Uppsägningen som algoritmen beslutar är ogiltig: från den 23 oktober i Italien

Offentliggjort i författningssamlingen nr 234 av den 8 oktober 2026 och i kraft sedan den 23 oktober föreskriver dekret nr 179/2026 att slutliga beslut om anställningsförhållandet inte får grundas uteslutande på automatiserad behandling, att arbetstagaren kan begära en begriplig motivering och att beslut som strider mot detta är ogiltiga. Parallellt går AI-system som påverkar arbetsorganisationen in i riskbedömningen enligt artikel 28 i dekret 81/2008. För ett dataskyddsombud är detta det sällsynta fall där följden inte är ekonomisk utan civilrättslig.

08 okt. 2026Nytt 8 min
Regelverk
3signaler som gör anmälan nödvändig

Polen, UODO: alla personuppgiftsincidenter ska inte anmälas. Uppgifter ur offentligt register på ena sidan, PESEL, hälsa och ekonomi på den andra

Läcker faktureringssystemet bara namn, firma, skattenummer och adress för en enskild näringsidkare, som redan är offentliga i registret, är en risk normalt osannolik. Läcker även det nationella identitetsnumret, köpuppgifter som avslöjar hälsa eller ekonomiska uppgifter ska incidenten anmälas. Oavsett ska beslutet in i den interna dokumentationen.

05 okt. 2026Nytt 5 min
Regelverk
120dagar för att anklaga, inte för att bötfälla

De 120 dagarna är inte fristen för att bötfälla dig, utan fristen för att rikta anklagelsen

Den som byggt ett bestridande på myndighetens långsamhet bör läsa om kalendern. Kassationsdomstolen klargör tre saker: klagomålsförfarandet och sanktionsförfarandet är självständiga, så ett överskridande av de nio till tolv månaderna upphäver inte sanktionsbefogenheten; de 120 dagarna gäller delgivning av anklagelsen, inte utdömande av sanktionsavgiften; och de löper från det ”slutliga fastställandet”, som inte är den första underrättelsen utan den tidpunkt då myndigheten kan bedöma samtliga omständigheter — inklusive ditt hörande. Efter anklagelsen återstår endast den femåriga preskriptionen.

20 sep. 2026 7 min